Me, myself and my treadmill

Något som jag också är lite allergisk mot är folk som får barn och BARA uppdaterar om det och bara lägger upp bilder på avkomman.. Inser nog att 95% av de senaste uppdateringarna har bara handlat om William, för att jag i princip inte tillåtits ha mitt eget liv sen han kom till världen.. Allt har handlat om att orka sig igenom dagen och underhålla honom, men nu är det slut med det!!

Jag har infört en liten gnutta egen tid i varje dag, som absolut får mig att orka ännu bättre, nämligen TRÄNING!! Och vet ni, jag hatar det inte denhär gången, inte alls!

Jag äter hälsosamt, och tillräckligt för att inte vara vrålhungrig och orka med träningen.. Är ingen hälsoexpert, men försöker äta mycket grönsaker och proteiner men undviker kolhydrater mestadels.. d.v.s att jag nog oftast äter minihiilari rågbröd till frukkost, men försöker hålla intaget så lågt som möjligt.. Sen blir det nog fettfri vaniljyoghurt fast det innehåller en del socker, men.. Jag är å andra sidan ingen body builder så jag är inte så himla noga..

Lunchen består oftast av en soppa, som förvånansvärt nog håller mig mätt till kvällen.. Sen blir det alltsom oftast kycklingsallad eftersom det går snabbt att göra.. Jag tränar innan jag intar kvällsmaten för att höja förbränningen, fast efteråt är man nog lagom slut att göra maten så därför ska det gå snabbt..

Och till detta juice i viss mån, liitervis med vatten och vichy och en grön te med citronsaft morgon och kväll som sägs förbättra ämnesomsättningen..

Detta har i dagsläget tagit bort 9 graviditetskilon hittils.. Vissa får ju knappt några graviditetskilon alls, men så finns det sådana som mig som 20 kilo sätter sig på några fjuttiga månader.. Eftersom jag ändå vandrade i skogen med hundarna så länge jag orkade.. Men då var jag ju inte strikt alls med vad jag åt så.. Det blir som det blir.. Bär man på ett liv behöver man inte vara så noga med vad man äter enligt mig.. Man kan svära åt det efteråt.. =)

Anyhow har jag alltså 11kilo kvar till startvikten.. Var inte precis modellsmal eller ens så normalproportionerlig som jag skulle önska innan heller, så förhoppningsvis orkar jag fortsätta om startvikten och ge bättre förutsättningar för eventuella framtida graviditeter.. Och fast hur jag vill innbilla mig annat, välkomna träningen som en bestående del av livet för att tja.. Inte förvandlas till ett berg.

Jag är en sådan som har banttat 926 gånger och i princip svultit i en vecka som mest och sen tröttnat.. Denhär gången är det annorlunda.. denhär gången inser jag att mina förutsättningar bara har försämrats efter hand och förbannar mig varför jag inte tagit tag i dethär tidigare.. För, the ugly truth, 20+ kilo är inget att skratta åt mera, det är förjävligt!!!!

Fakta: vi bodde engång i en stad och hade flera gym inom gångavstånd, utnyttjade jag den chansen? Nej.. Sen bodde vi i min hemkommun med gatubelysning och gångbanor, uttnyttjade jag den chansen? Inte riktigt.. Nu bor vi i ett hus mitt i skogen omringade av grusvägar och ingen belysning.. Ni ser min poäng..

MEN, jag har skaffat ett löpband, lagt om kosten och har ett barn som har egen mat på burk änn så länge.. Hur tror ni mina chanser ser ut när barn måste få mat innan klockan åtta om kvällarna och det inte riktigt passar sig att köra samma mat åt dem som åt deras banttande morssa? Detta är i grevens tid people.. =)





My new BFF.. =)

Numera tränar jag tydligen helt frivilligt bara för att få uppleva en hel timmes tystnad.. =) eller musik som jag diggar..

Första gången jag sprang fick jag en massa slem i halsen, ville spy och svimma på samma gång, efter att inte ha tränat på en evighet.. Och dessutom dela upp halvtimmen jag springer i 5, 6 minuters pass och ta en flåspaus mellan varje.. Eller tror förrästen jag gav upp efter 4 pass.. Andra gången orkkade jag alla näppt och jämnt.. 3:e gången fattade jag att sänka hastigheten några steg och orkkade två pass åt gången, alltså orkkar jag 12 minuter åt gången och tog bara 2 pauser.. Nästa gång siktar jag på en paus eller ingen alls..

Det tar sig .. Bara man hittar balansen och sätt att pressa sig.. Och jag avskyr det inte lika mycket nu.. Är det kanske dethär som innebär att bli vuxen? Att lyfta röven ur soffan och ta ansvar för sin kropp, sitt liv och vad man stoppar i sig? Vet inte, men hursomhälst kommer jag att orkka bättre och se så mycket bättre ut.. Progressbilder kommer när jag åstadkommit en något mer märkbar skillnad..

Att sånt här.. Men jag doppar fortfarande med folk och äter kaka och socker, inte varje dag bara.. Och sover fulla 9 timmars nätter + en powernap på dagen med W, vilket jag också tror utgör en märkbar skillnad..

Se där.. Ett helt inlägg om bara mig SJÄLV..