Ekkorrhjulet och vardagen snurrar fortfarande med samma intensitet och jag funderar nog verkligen när vi ska hinna bara vara. Fast det är väl alltid mycket att göra som småbarnsmamma, men inför resor och kalas som råkat infalla nu den senaste veckan så har det varit ännu lite mera.
Förra söndagen började med tvillingkalas..
Och fortsatte hos oss med gristårta och kaffe åt pappa..
(Haha.. där i trappen ser ni var orkken för att måla tog slut.. får bli ett senare projekt.. =) )
William hjälpte till att blåsa ut ljuset, och därmed också starttade nedräkningen på sista året som 20-something för vår pappa.
Kvällen avslutades med kryptävling och badmintonturnering och kan återigen konstatera: Jag älskar min bullriga familj! I år är vi fler än tidigare. Vi har fler barn och någon nyförvärvad flickvän har ökat på antalet, och fler lär vi bli. Funderade nog hur vi ska rymmas sen då mina syskon och kusiner börjar yngla av sig, haha.. Men.. finns det hjärterum så finns det stjärterum brukar det väl heta. =)
Denna vecka starttade vi med lekträff hos oss med Heidis och co. Först badade vi, sen gjorde jag lunch och så åt alla barn med god aptit som omväxling för oss i allafall.. Fast övelag är William ändlöst omständig då vi har besök och jag får aldrig prata oavbrutet med någon, I måndags var han pågång som aldrig förr att trycka på mina irritationsknappar så blev inte mycket till konversation med Heidi. Nåjaa, nästa gång får vi prova på en park eller annat större revir och se ifall det funkkar bättre. Delvis tror jag dock att det blivit lite för mycket program för vår lilleman så efter sverigeresan ska vi nog bara hänga hemma några dagar och inte göra något konstant tror jag.
Senare på kvällen fick vi besök från sverige hos svärisarna av Miikis kusin Violetta och Miikis faster. Violetta är nog den jag umgicks mest med under frisörstudierna i Vasa förutom de på klassen. Hon gick ut ett år innan mig, fast jag var rätt lite i vasa sista året då vi hade så mycket praktik och sånt så.. Men många fina diskussioner hade vi om allt mellan himmel och jord och hon är också en sådan man bara kan ta upp där man lämnade senast med. Miss U alot! <3
William satt på sin mönkki och babblade då de skulle åka om att han ska fa ti jakobstad, haha!
Jag och Vanessa har uträttat en del ärenden på stan inför nästa vecka och så var vi till villan en sväng då det var bra väder..
Är fortfarande så lessen då jag hade fotat en massa somriga bilder på barnen då de ränsade smultronlandet på villan trodde jag i allafall och upptäckte sen att minneskortet var hemma i laptopen. Damn! så fel tillfälle för det. =(
Vi simmade inte i sjön då det inte riktigt var så varmt och soligt, men att blöta ner sig klarade de ju så duktigt av ändå. =)
Vanessa har nån thing pågång med att använda allt som hon orkar rubba som gåstol, så fler hjärtat i halsgropen moments lär det bli. Hon har blivit så kvick den lilla damen också.
Här hemma är det intressantast med kaninen som hoppar på här. Det är Miikis yngsta bröder som fick två för tja, sisådär 10+ år sedan. Sen var en familj tvungen att flytta p.g.a mögel i huset och kunde inte ta med kaninerna i lägenheten dit de flyttade i stan så då fick de också en egen bur på gården. En sommar flyttade vi ut dem i hundhagen för att städa ur burarna, och kom inte att tänkka på så noga att kaniner gräver sig under saker. Dessutom slogs de om de var i samma bur alla fyra. Nåjaa, en av de bruna och en vit som den andra var till färgen gjorde en jailbreak, vilket verkligen var dumt drag då Sani fortfarande regerade bland smådjuren, så tja vad som hände dem är väl lite oklart men den kom i allfall inte tillbaka mer. Sen dog den kvarvarande vita kaninen av åldern antar jag och nu efter att Sani inte går och vaktar får den sista kaninen leva i frihet sina sista dagar, veckor år, vem vet. Tim jagar nog den också, men tröttnar direkt då den springer under något dit han inte slipper. Tim å oftast hos fammo om dagarna och kaninen sover i allafall nånstans i skjulet intill garaget och blir matade med en färsk morot nästan varje dag. Fast rädd av sig är han ju då ingen haft honom i famnen på sålänge. Och vi kan nog konstatera att herregud vad kaniner lever länge. Kommer aldrig en sådan hit till oss, för finns ingen unge i världen som orkkar sköta ett djur sålänge. Så då blir den med all säkerhet mitt problem och jag kan väl inte påstå att jag är i något större behov av en kanin under min kvarvarande livstid. =)
Men denhär duger fint åt William nu. Den lever antagligen ungefär sålänge som intresset för den finns så då behöver han ingen egen ska vi hoppas. Får lyfta in den i buren och ställa den nånstans för att övervintra om den fortfarnade hoppar på här då. Nu har han nog det bäst i sin frihet då hela världen är en gräsbuffé. =) Hela dagarna ligger den och solar sig under Williams gunga brukar vi se från fönstret. och så har vi ställt ut vatten åt den i en kopp som vi fyller på. Får se om han godkänner att komma i famnen tillsist.
Att sånt blev det någon av de få dagarna på hemmaplan. Nu är William och pappa och hämttar husbilen as we speak så jag har att göra idag. William ska köra lite gräs med moffa en stund och Mommo kommer väl hit och hjälper mig småningom. Det är rätt mycket som borde rymmas med..
Jaja.. Nu får jag allt börja. Kan vara lite hårt med varken tid eller kapacitet eller internet för delen att uppdatera så värst mycket men om tillfälle ges så.. Ni kan ju kolla mitt instagramkonto dit bilder kommer före bloggen på emmaskuthalla.
Ha det så gött i det sista av sommaren!
