Mitt 2014

Medans jag fortfarande håller på med en årsberättelse (bättre sent än aldrig), kan ni få en textversion i form av en lista som jag knyckt av Elin.

Gjorde du något 2014 som du aldrig gjort förut? Nej, inte vad jag kan komma på.

Genomdrev du någon stor förändring? Födde mitt andra barn, vilket ju medför en rätt så stor förändring i sig från att ha ett barn.. En stor förändring men ändå inte ungefär.. 😊 annars inga stora förändringar, och det är nog skönt det för engångs skull.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Ja, flera. Både av mina tidigare vänner och de mammor jag lärt känna som har jämnåriga barn med våra.

Vilket datum från år 2014 kommer du alltid att minnas? Den åttånde september då lillbruden föddes såklart!

Dog någon som stod dig nära? Nej, tack och lov. men ett och annat dödsfall som berörde mig finns nog med i 2014.

Vilka länder besökte du? Turkiet i april.. ja så mycket mera utflykter blev det inte med den växande magen.. ifall inte jeppis och fäboda eller villan i Evijärvi räknas.. och rätt många rundor till kokkola förståss.. och ja, en helg i vasa på kantarellis blev det också..😊

Bästa köpet? Nå minns nu inte ens hälften jag köpt under fjolåret, men kanske syskonvagnen då.. och diverse andra bebisprylar och kläder till barnen.. förutom mat och blöijor typ, det är väl rätt logiskt att lägga mest pengar på.. Och åt William är det nog utan tvekan Puky cyckeln.. den har vi haft mycket glädje av under året.

Gjorde någonting dig riktigt glad? Jaa, att få bli mamma för andra gången och tramppa in i bebisbubblan igen. Och även de nya bekantskaper under året som mammalivet har medfört.. många av dem är riktiga guldkorn!

Saknar du något under år 2014 som du vill ha år 2015? Nej inte direkt... Kan ärligt säga att jag är ganska tillfreds med mitt liv förtillfället..😊

Vad önskar du att du gjort mer? Rört på mig? Visst graviditet i all ära, men det kunde kanske ha blivit lite fler promenader och kanske inte fullt lika mycket intag av socker så kanske jag hade haft lite nettare att återfå min föregående kroppsvolym..

Vad önskar du att du gjort mindre? Nojat över saker jag inte kan påverka. Varför blevdet såhär? Varför hör den eller den andra människan inte av sig? Varför sa den personen så? Varför räcker jag inte bättre till båda barnen? Varför hinner andra med så mycket mer än jag? Om jag vet att jag gör mitt bästa så borde jag helt enkelt stänga av mitt huvud.

Favoritprogram på TV? Helt otippat kanske har jag mest sett på Erillaiset äidit och Erillaiset Perheet från katsomo.. Brukar ju inte kanske annars bry mig så hårt om finsk tv..Och lite Paradise Hotel varvat med Dr.phil.. Helt laidasta laitaan alltså..

Bästa boken du läste i år? Läste faktiskt inga böcker 2014.. Det är nu inte det första jag lägger min tid på om ja har någon sådan över huvudtager.. Fast jag har lyssnat på Snakk podcasten med Linn Jung och Nadia Boussir, och kiknat av skratt mellan varven, så det får noteras som min bok för året.

Största musikaliska upptäckten? Har faktiskt inte lagt någon tid på musiken heller annat än det som spelats i radio då jag kört bil.. Fast jag måste nog också svara att det isåfall skulle vara Jon Henriks jojkande när han vann talang. Den låten berör väl typ alla eller?

Vad var din största framgång på jobbet 2014? Jag var och är fortfarande väldigt mammaledig.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Jag vet inte, överlag har jag nog varit mer glad, lycklig och tacksam det här året men samtidigt rätt mycket ledsen också.. Hormonerna som flödar i samband med graviditeten gör att jag funderar för mycket och att jag lätt blir ledsen för något som blivit sagt i efterhand.

Vad spenderade du mest pengar på?
Mat, blöijor, kläder & bensin.. mest kläder till barnen då och syskonvagnen samt andra bebisprylar.

Något du önskade dig och fick? En välmående bebis. Och fast det är lite tabu att skriva ut det så en flicka.. Jag hoppades ju att det skulle vara en flicka denhär gången och det fick jag ju.

Något du önskade dig och inte fick? Nej.. är nog rätt så nöjd med allt jag fått detta år.

Vad gjorde du på din födelsedag 2014? Minns nog inte så noga, haha.. Antagligen så drack jag kaffe med tjocka släkten.. Vi träffas rätt så många när någon fyller år. inte för att få många presenter utan för att umgås alla då det så sällan blir av annars. tur att någon fyller nästan varje månad så blir det ju rätt ofta ändå. Barnens halvårsdagar te.x firas med voffelkalas bara för att..

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Att jag inte skulle ha varit så konstant trött under gaviditeten kanske..

Vad fick dig att må bra? Min familj och min släkt.

De bästa nya människorna du träffade? Vanessa såklart.. Och båda mina roomys från BB, samt en annan mamma som var där samtidigt. Där tror jag nog att ödet hade ett finger med i spelet faktiskt.

Mest stolt över? Min fina lilla familj. Har aldrig varit så stolt över något annat jag åstadkommit i hela mitt liv. Och att jag har insett att jag är en bra och tillräcklig mamma som kan ge mina barn det dom behöver..







Högsta önskan just nu? Att jag ska komma igång med träningen och kosten och gå ner i vikt så att jag trivs med att vara jag igen.. Samt orka fysiskt men också psykiskt med familjelivet medan jag gör det.. Hitta nån slags balans. Annars tror jag att jag börjar ha allt annat jag önskat mig här i livet..

Vad tänker du göra annorlunda nästa år? Jag ska släppa efter lite och inte planera så mycket.. Alla stora planer börjar vara verkställda så ifall jag planerar så ska det var positiva saker som resor, helg på kantarellis några dagar i lappland. Och så ska jag hitta en livsstil jag trivs med.. Och kanske ta mig tid att göra lite mer saker för mig själv.

Lördags besök

Idag har vi haft program minsann.. Eller igår kanske då det bytt dygn innan jag fick iväg dethär.. Först svängde fammon å faffan in här fram innan de sku och handla och hade med sig en nyckelknippa med stora plastnycklar varav en spelar musik.. wohoo! säger lillbruden och fäktas ivrigt med armarna då hon försöker fånga upp dem.. Draken hon fick av tomten börjar smått gå henne på nerverna då den inspekterats utan och innan.. 😊



Dagens sjukling.. 💕 Sen kom mommon hit på visit då hon emigrerar till taikku igen nästa vecka så hon sku hinna träffa oss lite..

Efter det vila vi middag en stund och så kom pappa och William inblåsande.. Han fick lov att vara i lekrummet bara han desinficierar händerna innan då han också högst antagligen haft RS viruset.. Och vilket coolt lekrum sen.. Vårt eget lilla lekland där knodden kunde gå bananas, och lite tumistime medan pappa underhöll fia-lisan..



"Biiille"



"Aspiij"



Å "Hippa".. och allt var bara "ko mamma" ..



Coola och stora legobitar var också en hit..



Och mamma fick lite lördagsgodis som avslut på dagen..

Överlag har hon varit väldigt mycket bättre idag.. ungefär som hon var där hemma då vi tänkte att hon bara är lite förkyld.. medicinen är hela tiden "tarpeen mukaan" numera och endast två gånger har vi behövt tömma näsan.. Men imorgon är det den gyllene femte dagen efter insjuknande som endera betyder att hon fortsätter att bli bättre hela tiden eller så bryter det ut orentligt en sista gång och blir värre innan det blir bättre.

Korsar mina fingrar och hoppas på det förstnämnda eftersom det lär betyda en vecka till +- här på hospitalet.. Och mamma börjar vara smått rastlös.. 😊

Nu kanske jag borde vila lite innan sjuklingen åter skall stillas.. Öitä..💤

Sjukhusliv

En till seg sjukhusdag äro förbi.. Fast vi bara är här och försöker bli bättre om dagarna är dagarna ganska fullspäckade ändå.. Det ska tagas prov dagligen och inhaleras medicin varannan timme.. Däremellan blir näsan stockad och måste tömmas vilket alltid resulterar i ett hysteriskt utbrott och ibland borde hon få sova typ två timmar i sträck också..

Dessutom finns de bättre sköterskor som jobbar här och sämre.. Dom bättre låter mig göra allt som jag får göra, typ ge vitaminer och värkmedicin och så har de medlidande i sitt sätt att utföra de åtgärder som behövs för den lilla och förstår framförallt mig och att jag kommer att tycka att det är hemskt alla gånger av alla! hon är ju ändå bara 4 månader..

De sämre känner jag att kör över mig som mamma ibland. de bryr sig inte om att låta mig göra det jag kan eller att hon är tryggast med mig.. de är lite för hårdhäntta och bestämda och upprepar att det ju är en nödvändig åtgärd som om dom vänttade på grönt ljus att göra som de vill bara de blir gjort.. som om jag inte skulle bry mig att hon gallskriker.. eller ännu värre en bebis som gallskriker utan att få fram ett ljud.. dessutom har de ingen brådska att göra pinan så kortvarig som möjlig heller, utan tar sin tid.

En av dem sa at hon ska byta fot, i vilken elektroden som mäter pulsen och syresättningen till blodet sitter och mittiallt tog hon bort blöijan och tryckte in en supp åt henne med tydligen sådan fart så hon började gråta.. Det har ALDRIG hänt därhemma och det var ingen "dethär känns obehagligt gråt" utan ett Aj gråt, det såg jag i hennes ögon.. sånt får mina nackhår att resa sig av ilska.. det är ju så onödigt.. och inte minst kränkade då hon ju i högsta grad är en likglitig människa.. Dessutom frågade de andra ifall jag vill att vi sätter värkmedicin via munnen istället och det gick jättebra..Tydligen bestämde denhär sköterska det åt mig denhär gången.. Tack för den ifall jag måste utföra proceduren hemma och hon får nån dejavu och blir hysterisk..

Och inte för att kategorisera eller stämpla någon som dålig men under de senaste sjukhusvistelserna jag varit med om är de den äldre åldersgruppen som gör såhär.. den som borde vara mest erfaren och vara på slutrakan av sin karriär och det tycker jag att är väldigt märkligt.. men.. kanske man var mer hardcore förr.. I vilket fall som helst så SKITER jag i det för dethär är inte professionellt uppförande om man arbetar med patienter som är så utsatta som de på BB och barnavdelningen.. Nåjaa, som tur hör de allra flesta till den bättre sorten ändå..

Men jag finner mig själv rätt ofta ändå i kvalet om att lita på att denhär människan kan sin sak och att stå upp för mitt barn å så ska det inte få vara.. om personalen här inte kan övertyga föräldrarna om att dethär är rätt så är de ju inte så vidare bra på sina jobb.. eller ja, rätt eller fel sätt vet jag inte, men man kan ju utföra samma sak på olika sätt.. och får jag inte förtroende för dem för hur de behandlar mitt barn så går jag och vänttar på att de ska byta skift så jag kan andas.. Nu handlar det ju förståss om enskillda individers bemötande och inte om personalen överlag.. Vissa här är väldens bästa och jag kunde lungt anställa flera av dem som nanny. 😊

Men mest sku ju dethär inlägget handla om kvällen här på sjukhuset då William och pappa kom hit och underhöll oss i några timmar!? Fatta att vår tvååring orkade vara här på rummet och på skaplig ljudnivå i över TRE TIMMAR! maybe there is hope after all.. 😜




De byggde ett babygym åt lillasyster och hade med sig subwaymat...Inte illa för en fredag på hospitalet..




Tidigare idag var hon rätt så uppåt ändå fast hon bråkas med dagarna i ända.. Och jyst fick vi meddelat av läkaren att hon inte behöver hålla sina varannan timmes ventoline-pass genom natten utan tarpeen mukaan, Halleluja säger denhär mamman!

Plötsligt händer det

yup, precis det vi minst behöver JUST NU! har i skrivande stund precis spenderat första natten på barnavdelningen i kokkelby med lill-bruden..





Gårdagen var tröttsam och irriterande för lilli då det vankades ändlöst med blodprov och ventoline sessioner med syremask och snortömning med den hemskaste näsfrida man kan tänkka sig.. Och till sist klarnade det här på kiuru att hon är RS positiv.. Det låter kanske nog mer än att hon har en jävligt hård flunssa på G som angriper lungorna så hon han det lite kämppigt med andningen för tillfället, och är superstockad i nosen..

En 9 tiden i förrgår blev hon onödigt gnällig så vi började misstänkka att något värre kan var på G.. Hon vill ju sällan vara ensam, men har oftast mycket energi och skiner upp som en sol då man kikar på henne i vagnen, nu var hon mer allvarlig och ledsen i hjärtat, och blev inte nöjd fast jag lyfte upp henne..

På eftermiddagen hade vi tid till en läkare, en väldigt oerfaren sådan tyckte jag då han frågade ifall det kommer sådär mycket slem ur munnen på henne normalt? eh.. ja, hon är ju fyra månader och har eventuellt tänder på G så dreggel hör väl till normaltillståndet!? eller är det på något sätt konstigt för någon som utbildat sig i människokroppens funktioner? nåjaa, jag antar att han själv inte har barn, är barnläkare eller har behandlat såhär små patienter förr, jag tyckte bara det var en lustig kommentar av en läkare..

Sen blev vi remissade vidare hit till kiuru efter blodprov och en ventolinesession, och här vänttade då mera blodprov, fler ventolinesessioner och snortömning..

Det är FRUKTANSVÄRT tycker jag att se sitt barn såhär.. Att se på då hon gång på gång säger ifrån på allvar att "nu får det fan vara nog" utan att agera.. Förståss är det ju för hennes bästa, men man undrar ju vad hon tänker nu.. känner hon sig sviken av mig då jag inte stoppar dem? eller minns hon alls sånt ett par timmar frammåt?

Denhär veckan sku ju verkligen inte bli såhär.. Vi sku ju provsmaka potatis och andra spännande saker, skutta i det härliga vädret och fota "soliga vinterbilder" som resten av typ, hela världen och bara försöka bli friska från den jävligt sega flunssan vi kickstartat året med, inte tömma snor med en slang uppkörd långt i näsan eller provsmaka en första antibiotikakur..

Jag får så LEIDO!! ibland är livet verkligen motigt.. som att pissa i motvind..

För er som har barn i den rörliga åldern (dvs. då de börjar riva i allt) låter kanske dethär bekant: Eftersom jag inte direkt tänkt mig att vi skulle checka in på hotell sjukhuset och ungarna har gnällt sönder mina öron de senaste dagarna lämnade jag huset i det jävligaste tillståndet ever! I köket finns ett megadiskberg med noll st. rena nappflaskor, i matsalet finns utkletade makaroner överallt, i tvättstugan finns en tvätt som borde hängas på en torkställning som är full av torra kläder, i vardagsrummet hänger julstjärna och julgardiner kvar, köket är utan gardiner och borde få dem strukna och upphängda, vessan är grisig och sängkläderna borde bytas.. samt så är alla leksaker i vår ägo utspridda över golvet överallt och gammalt mjölkspill borde torkkas i lekrummet.. Ring any bells?

Ne va sko e he, ni bor väl i sköna hem elde va? 😜 Försökte nog hintta åt mannen att de ska städa omkring sig om de vill trivas..

En annan sak jag irriterat mig på idag (då vi ändå kommit in på denhär banan) är hur man ofrivilligt måste delta med tankeverksamhet i utomstående folks diskussioner ibland... Här behandlades vi samlidigt med en fyllhund och hans fru som vägrade sammarbeta..

"Älä, jännitä jalkaa" "Jå, Ja spende seekert tå e tar sådeen dzevlåt sårt tideen" "Mutta sitten ei pystytä tutkimaan sitä kunnolla" "Ja, jyst he sama ja er no så leid ti vaa jer" "Men ty har jo seekert åv beine å så tongt ti andas, legg döm skåda ny", vår lilli har leido så hon tar till sina lungpipor, förståerligt då hon är så övertrött och sov bara en timme typ på hela dagen.. "Å jer skråålar bååna duune åkring i all nurkkuna bara, har int ni na tzilldan stell åt döm".. alltså f*n! jag orkar inte bry mig.. framför allt orkar jag inte höra.. denhär mamman har bärt omkring på 7,5 kilo jävligt stor del av dagen och tålamodet började sina, och det är länge sen det var så tyst och lungt som när vi fick crasha i rummet..

Nu måste jag trolla fram någon frukkost här för min egen överlevnad, de fakto så får man inget käk här för att häcka med sina avkommor. Det bör man stå för själv.. ekonomiskt är det ingen skillnad, praktiskt är det väl jävligt komplicerat..

Mvh. Sura mamman

Ledighet och kaffedates

Det var en lugn, men gnällig hemmadag igår.. Ni vet då man sku ha feelis at plocka på här hemma men en viss gnällfia inte låter mig.. Tänderna bråkar och hjärnborrande bebisgnäll ringer mamma i öronen.. Nåh, va kan man.. Att få tänder är jobbigt.. 😩

En diskmaskin fick jag iplockad och två maskiner tvätt så det är ju alltid något antar jag.. man orkar liksom inte mer än det som måste göras ognällt eller inte.. Och så var vi ute och andades lite frisk luft allihopa..









Vanessa diggade babybjörnen då hon fick se lite mer av världen än bara insidan av huset.. Fast då somna hon efter en kvart.. Och när jag sen byltat in henne i vagnen och hoppats på att få gjort lite mera härinne (som att ränsa bort julen te.x) vakna hon ju förståss direkt..
nåjaa, vissa dagar drar hon ju ändå flera timmars sovpass på raken med ett par matpauser så det kan väl inte va så jämt.. lite sov hon hur som hälst så hoppas hon får vilat upp sig lite idag..

William gick det i allafall ingen nöd på då han fick sitta på "schinkka" (läs: kälke) i sin nya halare och vara en sväng till farbors och se hur renoveringen framskrider.. Han visade stolt upp "Gobbi" som han och svärisarna hade byggt då vi var i stan.. fin va? 😊 Och sen på kvällen fick han ett "gullanskov" med lillasyster.. ibland är dom ju rätt söta domdär kidsen..





Idag har vi storslagna planer och ska besöka två mammor + barn. Först till Kelviå till K och lilla M (alltså min roomy från BB), och sen en sväng till Nina, Kenneth och barnen och catcha upp lite.. Jag har ju bara fött barn och hon har gift sig sen vi träffades sist så en kaffedate är nog på sin plats.. 😊

Nu ska jag svepa det sista av morgonkaffet och få på barnen kläder så vi får räpa iveeg.. Ha en awesome dag people!

En bra dag

Det blev en jättebra dag idag.. *ler för mig själv*

William fick köra traktor med faffa och bygga snögubbar med svärisarna som passade dem medan vi var i stan. Och Vanessa hade sovit mest.. nu mot kvällskvisten var det lite tänder som bråkade då hon sku hitta sömnen men annars hade väl även hon en bra dag..

Vi blåste igenom H&M, Lindex, Kappahl och polarn o. pyret för lite nytt till kidsen och några fynd gjorde vi allt.. fast nog var butikerna lite tomma allt efter rean.. (förutom polarn o.pyret där jag konstigt nog alltid hittar något).. 😊

Ny andra halare till William (den som alltså får bli ordentligt smutsig då han är ute med pappa), handskar med dragkedja som är lätta att klä på, nya college byxor (alla är för korta, IGEN) nån Dusty tröija och en flygbana!? med ufcorse Dusty som var på 30% vid prisma för att han dumpat tutten.. okej, han fattade nog inte att det var därför han fick den, men.. 😊

Nya pyjamasar till Vanessa som växt ur sina, Mera byxor (då vi igen har bytt storlek och drar numera 68, och har typ 43 bodys och 3 par byxor)..

Och nya Bh:n till mamma.. no comments om det med det var nödvändigt kan jag konstatera.. jag som alltid har haft B kupor sedan typ högstadiet har plötsligt ökat två storlekar sen barnen kom.. Det säger jag bara att insikten om att C kupor är för små var väl en smärre chock.. 😄 men kanske de avdunstar lite i takt med viktnedgången sen.. eller så är de här för att stanna.. anyway..

Vi träffade på mannens farbror med familj på stan och tjejen jag delade rum med på BB.. eller de var ju två jag delade rum med, en som blev utskriven före mig/oss och en som tog hennes plats sista dagen jag var kvar där.. och det var hon som kom in senare jag såg idag..

Jag blev verkligen glad för att träffa på henne då jag försökt hitta henne på facebook utan framgång.. Nu bytte vi i allafall nummer och ska träffas nångång inom kort.. Vi trivdes jättebra i varandras sällskap på BB, och har ju döttrar som är födda endast med ett par dagars mellanrum så det ska bli jättekul.. Hon bor inte längre heller än lite utanför kokkola så kanske vi börjar umgås lite då vi båda är vårdlediga..





Ikväll var William övertrött och vägrade att somna då han inte sovit middag.. Han somnade i matstolen, men efter att han fått på sig pyjamasen blev han omöjlig.. och då han äntligen somnade 22:30 istället för 21 som jag hade tänkt mig ville inte "Fia-Lisan" (som vår fammo kallar henne) sova, och när hon nu äntligen somnade vid kl.23 hällde denhär mamman upp ett glas vitt åt sig och sjönk ner brevid mannen till en dålig actionfilm med Bruce Willis.. (orkade inte intressera mig för vad den handlade om).. bra avslut på denhär dagen.. (läs: jag ammar inte mera), varför tar vi i ett annat inlägg..

Gonatt på er!

Exhalterad

Är i skrivande stund påväg till kokkola med mannen UTAN barn för att införskaffa familjens behövligheter (läs: barnkläder och mat) och äta ifred på restaurang *studsar upp och ner i taket av ivrighet*

Och får gå ifred i matbutiken och tänkka utan kaos. #like#a#kid#on#christmas

Det är väl allt en bra stund sen vi var på två..

Stor & liten

En liten uppdate om barnen från senaste rådgivningsbesöket.. Det är ganska precis 30 cm längdskillnad på dem för tillfället i allafall..😊


 
Williams 2-års mått var 92,5 cm och 14550g

Han har gjort rätt många framsteg den senaste tiden.. babblar verkligen HELA tiden (undrar vem han fått det ifrån).. 😊

• Hans första 3-ordsmening blev "Ja kan int"..(det säger han då han kommer med sin dupplotraktor och kärra och inte får ihop dem..)

• Både tutt och tuttflaska har vi sagt farväl till de senaste två månaderna.

• Han älskar att sitta och koncentrera sig och plocka med pussel och sånt, och han är väldigt bra på det..vi har en matta i skumgummi man ska plocka ut siffrorna 1-10 från och sätta dem tillbaka och han är jättesnabb på det, "Tä passa" låter det bara och för att inte kunna och se skillnad på siffror annat än deras form är det ganska bra
sku jag säga..

• Att blåsa ut ljus är jätteroligt.

• Favoriten för tillfället är "Dustynaani", (planes) och allt från kläder till skor och saker
ska helst vara prydda med detta.

• De första bibbaböckerna är lånade och läses intensivt.. eller det är väl mera bilderna vi ser på och förklarar kring, koncentrationen räcker nog inte till något läsande änn, men det är den bästa stunder på dagen tycker han då vi bläddrar i böckerna innan sovdags och han får förklara vad de gör i boken..

• Han snappar upp vad man använder olika saker till.. deodorant te.x demonsterar han och suddar under sina armar med korken på.. eller borstar sina fjun med min hårborste..

Han härmar verkligen allt och lär sig nya ord hela tiden så nu får man nog verkligen tänka efter vad man säger högt hemma.. Tänk att det redan gått två år sedan han kom till världen... Så stor men ändå så liten.. 😊





Vanessas 3 månadersmått var 61 cm och 6860g

Hon har blivit envisare och ska vara med överallt mest hela tiden.. helst ska någon bära omkring på henne så hon kan övervaka vad som händer, lägger man ner henne på golvet eller i vagnen/vaggan/gungan blir det högljudda protester..

Nyårsafton gick i skrikandets tecken då damen har den första tandsprickningen på G.. yeeij! 😒 fast det har nog firats och kalasats tillräckligt för en tid frammåt nu så det var nog helt okej.. Feelisen var ändå inte så 100.

Men dessa 3 månader har verkligen gått snabbt.. alltså det är snart 4 månader sedan jag var på BB.. och bebisdoften har sinat och bytts ut med lilla my, typ.. 😊

Mitt nästan perfekta liv

Hej, hej!

En liten uppdatering kanske sku va på sin plats med tanke på att det bytt år och allt.. 😜

Det blev en hektiskt men lycklig slutspurt på 2014.. har sedan lillasysters födelse mest känt mig så.. Trött, men lycklig..

Och så har vi haft diverse kalas och festligheter hemma hos oss som krävt min yttersta energi förutom barnen, så vi har nog mer eller mindre vistats enbart här i huset mitt i skogen..

Först fyllde William två!? =), sen hade vi lillasysters dop, som fick namnet Vanessa Johanna Eveline <3, och så blev det jul och allt vad det innebär och nu slutligen nyår..

Kommer att göra en årsberättelse inom kort då det minst sagt varit ett sugande bloggår, och kanske minnas tillochmed sånt jag inte bloggat om, men det var också ett nödvändigt dåligt bloggår då jag nu kommit till insikt med att jag visst vill blogga påriktigt..

Det är jyst bloggen jag kommer att lägga tid på som min enda hobby.. Den kommer antagligen aldrig bli någon stor blogg med speciellt många följare, och fortfarande så kommer den att skrivas från en iphone för att jag varken äger en fungerande dator eller har tid att blogga från en sådan.. Men, jag har laddat ner en del fotoappar så förhoppningsvis blir det någorlunda bra ändå..

I övrigt är jag somsagt rätt så tillfreds med mitt liv.. Jag har två av de finaste individer till barn man kan tänka sig och en av de finaste individer till man också, även om de flesta av medlemarna i min familj får mig att vilja riva av mig håret dagligen..😊

Utöver dessa guldkorn har jag även en mamma som hjälper mig ofta, en svärmor som ställt upp ändlöst för mig och barnen, en moffa som avgudar sina barnbarn och så min faster som alltid tänker på oss och erbjuder sin hjälp.. och alla ni andra också inom den närmsta famlijen..

Huset är byggt, bröllopet firat och barnen är födda... nu blir det inga stora projekt mer inom den närmsta framtiden.. förutom att få kroppen iform igen.. samtidigt som jag parerar två kids, hundar och ett 200+ kvadrats hushåll? tja.. ungefär..

Eeh.. i dagsläget trivs jag inte i min kropp alls.. har ca 20 kg kvar sen graviditeten och känner mig främst bara klumpig och flåsig.. ungefär som gloria i madagaskar, haha!



Dessutom får jag inget brutalt sug att shoppa till denhär kroppen, utan vi kör mer klädstil "det som täcker bäst" för närvarnade.. och va behändigt att ha kalas på löpande band ända till julfirandet från eftergranskningen, not! så att man absolut inte kommer igång med träningen.. men nu har det nya året påbörjats och så även träningen..

Hittils har jag inte tränat riktigt på allvar änn, för att krona allt fick jag en dunderförkylning såhär som final, men ett par turbostäddagar har det blivit och så har jag lagt om kosten.. (och så fick jag ett Polar activity loop av tomten som ska hjälpa mig hålla reda på hur mycket jag rör på fläsket). 😜

Det låter som om jag sku ha en väldigt naiv inställning och köra igång med ännu en diet såhär när jag skriver om det, men de senste månaderna har jag gjort VÄLDIGT mycket psykist arbete med mig själv.. funderat mycket och kommit fram till en massa.. Och det enda som jag är missnöjd med i mitt liv är jyst vikten.. så då är det nog ganska viktigt för mig att förändra det.. Det var väldigt hälsosamt för mig att gå ner 30 kg innan jag blev gravid.. det känndes så bra att vara på något sätt och en del saker i vardagen var nog smidigare och förhindrade såklart att jag inte blev dubbelt så stor..

Nu kommer det bli väldigt mycket förhandlande med mig själv och sådär innan jag hittar den livsstil jag behöver för att må bra, gå ner i vikt och sen för att i framtiden hålla vikten också.. Jag kommer att experimentera mycket själv och inte ha några exakta regler vad gäller varken kost eller träning.. För det är ju jyst det det är frågan om.. att lägga om livsstilen till något jag MÅSTE trivas med..

Jag vet nog hur man SKA äta och så.. men då jag minskade sådär mycket i vikt kan jag väl inte påstå att jag trivdes något vidare med hur maten smakade eller att jag hade piskan på mig så hårt så jag ibland sprang väldigt sent på natten fast hur trött jag var om jag inte hunnit innan.. träningen och kosten SKA prioriteras detta år, men inte över ALLT annat.. det är ändå nu barnen är små och jag är vårdledig så då kan det inte vara något träningsläger utan måste ske i den takt jag orkar..

Fast mina möjligheter att lyckas sålänge jag är hemma är nog bra mycket större än då jag jobbar, så nu ska det nog tränas en del.. men jag behöver inte komma imål på ett år.. nu siktar jag på ett ungefär 2 år då jag i princip har 30 kilo till min normalvikt (kom ju inte hela vägen imål innan jag blev gravid heller så) så om vi klarar 15 eller 20 kg detta år är det bra så.. huvudsaken är att jag trivs med livet medan jag gör det så blir det nog bra..

Hur har jag då lagt mig i denna situation igen då.. graviditet i all ära, men alla kilon berodde väl inte på den eller? jag säger bara: Full blown sugar addict!! det handlar inte direkt om att vara snål eller inte kunna hålla sig bort från sötsaker, det är mera blodsockret som aldrig hålls på normal nivå och som jag får en fix av att hålla högt genom dagen.. att ha blodsockret högt är det som är det normala för mig och när det sjunker kommer abstinensen.. Jag vet, eftersom jag förtärt sjuka mängder socker största delen av mitt liv, och aldrig har det varit så viktigt med en karkkidag för kidsen som efter denhär insikten..

Verkligen!! kan inte understyka nog hur viktigt det är att lära barnen att ha ett sunt förhållande till socker.. Annars blir det stora problem i framtiden.. och nu börjar en kamp inom mig själv för att komma ifrån dethär.. men det blir nog bra ska vi tro.. jag ser ljust på framtiden.. det kan ju bara bli bättre!





Så nyårslöften för denna gång blir då bloggen och kroppen, bra va? fast egentligen ogillar jag nyårslöften starkt men detta år var det på sin plats med sådana.. undrar hur livet ser ut vid årets slut.. har jag bloggat mycket? hur långt ifrån viktmålet är jag? hur upplever jag livet med en 1 och 3åring? får se.. 😊

Slutligen slänger jag in en bild på kidsen från julkortsfotograferingen.. Det är i princip den enda syskonbilden vi har så..





Gott nytt år 2015 till er alla!!