Baka, baka kaka.. långsamt

Nu är kolasnittarna färdiga. Svärmor har gjort dem ett par gånger och nu måsta jag prova själv. Lite sega och knäckiga, precis i min smak.

Receptet hittar ni här.

Och så var det ju tänkt att vi sku hinna med både det ena och andra, men det gjorde vi nog verkligen inte. Vi for ut en sväng..

Och rensade bort sommarblommorna medan Vanessa sov dagslur.. Sen blev William omständig och ville ränsa bort även de blommor jag tänkt spara, och då jag "nej,nej,nej-ade" honom blev han så in i hjärtroten sårad så han demonstrativt skrek "Ja vill fa mä fammo", så då fick jag sätta efter honom och lirkka hem honom igen. 

Sen blev det lunch och allt var bara fel. Båda ville vara ifamnen, helst samtidigt medan jag försökte värma lunch och sen ville ingen äta fast vad jag försökte med och så fortsatte vi ungefär så.. Sen växlade William om från att sparka omkring sig och skrika på golvet till ett lite mer hyper state of mind och hoppade på i soffa, puttade sin lillasyster och allt annat "Brat-aktigt" han kunde tänkka på. Så då Miiki kom hem var jag tvungen att lägga mig i soffan en stund av ren passivitet. Och nej, igår fick han inget socker heller om man inte räknar de några franska pastiller han tjuvade åt sig ur min baknings-box från morgonen. Huhhu.. 

Från rådgivningen är vi redan sen innan överens om att han inte är någon potetiell ADHD kandidat, bara i det mest energiska laget utan att ha någon speciell diagnos. Men ibland undrar man nästan faktisk. Men sen igen kan vissa dagar vara riktigt bra tilochmed, så antar att det bara är att väntta ut. Lär väl ta sisådär 10 år minst. =) Från det ljusa sidan är han nästan helt böljfri numera. Bara på natten har vi fortfarande, fast den oftast är torr så den kunde vi också ta bort småningom. Och så går han på WC:n istället för pottan numera också. OCH sover bra hela nätterna. Sen har han en väldigt mjuk och omtänksam sida också då han ibland kan få värsta kramattackerna och räckna upp alla han tycker om och vara orolig för att hans syster gråter då hon fick sprutorna och sånt. Samtidigt är lillasyster överallt numera och river ut innehållet i alla kökslådor (igår hann hon viska ut 100 grillspett och två förpacknigar med fryspåsar) så kan inte påstå att det är lungnde för nerverna att baka med dem precis.

Jaja.. Båda somande kl.17 och jag vaknade till då mamma kom för att hjälpa med bakandet. Sen vaknade de kl.22 kanske och ville bara ha mjölk. William åt en banan typ, så inte vet jag om det är något sjukas pågång. Bra blev kakbottnarna i allafall och så fick jag rört ihop cheesecakesen så nu borde vi vara på rätt så bra väg i allafall.

Jag funderar alltid på ifall jag ska göra en eller två tårttor, men eftersom vi numera är fler än tidigare så blir det nog två. Nu var det tänkt att jag och William sku försöka göra lite cupcakes medan Vanessa vilar, men förståss fick han väckt de minsta hjälpande händerna så tror nästan det får väntta tills mommo kommer hit och lovade att gå ut med dem så något blir gjort. Fylla tårttorna ska jag också och dekorera dem då de små händerna har somnat. Sen gör jag bara toppingen till cupcakesen imorgon och gör lite smörgåsar så är vi klara. =)

Vår pappa inventterar på jobbet, men sen han kommer får han nog kavla upp sina ärmar och börja på i nått hörn han också. Heila urakka dethär med barnkalas tydligen. =)  Eller egentligen inte så värst om jag hade samma kapacitet som innan barnen, nu är det bara lite omöjligare att gissa hur länge tidsmässigt allt tar då det går 50 gånger långsammare. 

Min vispel sa förresten upp kontraktet igår så vi får ringa fammo och fråga ifall vi får låna hennes. Borde kanske börja med att röja undan mer i köket så jag ens har plats att baka. Nu leker de i lekrummet tillsammans en tiondelssekund, så gotta go!