Tiden bara rusar iväg och vi har haft program mest hela tiden de senaste dagarna. Igår kom vår mommo hem då från Thailand och som för det mesta har hon med sig både ett och annat hem åt oss. Det är visst någon annan som finner små söta klänningar och coola små T-shirts för gulliga för att låta vara, och bra är väl det för oss. =) Barnen fick lite mer sommarkläder och varsin leksak och jag fick tidernas finaste försenade födelsedagspresent.
Ett tunt lätt armband med evighetssymbolen och Miikis samt barnens bokstäver i berlocker. Blev helt förälskad i det då jag såg idén på pinterest och nu är den på min arm. Passar förskräckligt bra med min MK klocka och kommer antagligen att bäras majoriteten av dagarna resten av mitt liv, så stooort tack för det Mamma!
Under veckan har vi också hunnit med lekträff hos Heidi och barnen.
Doubledate liksom! =) Eller tripple faktiskt. För mig är Heidi en väldigt givande människa. Jag får tonvis med positiv energi av sådana. Vi har barn i ganska så exakt samma åldrar (Deras är tillochmed ett par månader tightare i åldersskillnad än våra) och vi själva har ju bara ett års skillnad så vi är i väldigt samma skede i livet. Det ger faktiskt väldigt mycket att umgås med någon annan man har full förståelse för, och vad våra vardagar vanligen omsätter utan fördomar, så att umgås är alltid en tiopoängsdag fast det är en del ljud och hyss och andra omständigheter. Dessutom har det blivit helt normalt att vi parkerar oss vid den andras middagsbord och avverkkar eftermiddagen tillsammans. Halvett hos oss typ, istället för halvåtta hos mig, haha!
Och så har vi nödhandlat med syskonvagn och minikärra. Barnen lär ju sig mycket då de får vara med och göra vardagsbestyren, men då ska man nog ha bra med tid och nerver om man ska orka lyfta honom för varje gurka och paprika för att trycka på knappen. För gud nåde om du råkar trycka och ge grönsaken och prislappen åt honom och hoppas han ska nöja sig med att klistra. Dessutom är han numera en lillgammal liten gubbe som babblar nonstop helatiden överallt och med vem som helst. Finner dock mycket charm i denhär tiden då de är så nyfikna och inte skäms för något alls.
Sen tar det ju en evighet då han ska plocka upp på bandet och ser ingen skillnad på varorna på vår sida av balken vid ändan av kassan och andras. En gång hade en tant köpt en yoghurt som han plockat i vår påse och som jag bad honom att lägga tillbaka. Men det ville inte William då tanten antagligare hade en godare och intressantare yoghurt än vi. itkupotkuraiviari deluxe på intågande.
ja, vad gör man? Ler åt tantten medan man lägger hennes yoghurt tillbaka och söker febrilt efter något att muta avkomman med så vi helt enkelt slipper frammåt utan större incidenter och får plockat ihop oss och iväg ut. Men brukar nog till det yttersta undvika att handla på sådana tider som majoriteten av befolkningen handlar så man inte behöver skämmas så innerligt. Då vi handlar, som också nu senast låter de lite äldre tantterna som inte har så bråttom honom att plocka ihop också deras varor. Och det gör han så gärna och lyser upp då de berömmer honom för hur duktig han är. Min lillgubbe. Fast utmanar nog inte ödet och gör det till någon vidare regelbunden syssla då jag befarar att en och annan "worst case scenario" skulle inträffa om det går för långt ifrån hans egna planer.
Så har vi också kaffat med Jannina och Alex (Granntantten och hennes yngsta), sori.. Har inte bidragit med en endaste bild på syd-jeussens yngsta avkommor fast vi rååkas rätt så regelbundet. Nästa gång kommer en bild, jag lovar. Och idag började dagen då först med rådgivningsbesök kl.8 med vaccin för båda barnen med hjälp av våran pappa som sen drog vidare till jobbet. Sen for vi hem och åt frukkost och så kom en annan Heidi med deras Aaron som är drygt en vecka äldre än Vanessa. Trevliga typer domdär Heidi-namnade. =)
Nu ska jag gå och lägga mig så vi orkar på marknad till Jeppis med mommo imorgon.. Trevlig helg åter en gång!
