Denna graviditet har väl varit helt okej den också, men märkbart tyngre än den första. Om det då är för att jag har en minimänniska som kräver sitt energimässigt sedan innan eller bara annars vet jag inte så noga..
Numera är jag iallafall jättelångsam.. Det river i fogar och jag har flera nerver i kläm i min högra höft som gör att hela högra sidan domnar bort ibland.. Nedre delen av ryggen är trött och det är ofta svårt att hitta en bekväm sovställning.. Dessutom sparkkas det ibland jättehårt upp till tre timmar sedan jag försökt sova.. Så jag blir rätt förbannad och intar ett par chokobitar och en massa vatten innan jag fortsätter min jakt på sömnen..
Med William fick jag några enstaka små åderbrock.. Nu har fler bristningar på både mage, rygg och lår tillagts till saldot samt två gånger fler åderbrock över låren var av ett utstående.. =\ men vissa av dem kan försvinna efter förlossningen har jag förstått..
Jag hade lite för högt sockervärde på sockerbelastningen så nu mäter vi det under ett par dagar i veckan.. Fast hittils har det räckt med att jag skippat juicer och saft och dricker bara vatten och vichy.. Och lite tänkker på hur mycket socker jag häver i mig, men värdet var nog bara en halv enhet för högt så det var inte så värst farligt, och bra har det hållits ner.. Mitt HB börjar sjunka rejält igen så får se ifall jag hamnar att börja knappra hjärntabletter...
Inget illamående, men rejält med trötthet.. Och väldigt växlande aptit.. Ibland är den helt normal och ibland kan jag inte äta varm mat alls.. Dessutom har jag världens tvångsbeteénde på G.. Saker jag bara MÅSTE få!!!
Med William är det enda jag minns att jag kunde häva i mig upp till tre rabarberstjälkar på raken..Så att det brännde i munnen men jag ändå inte bara kunde sluta.. Bensin doftade gott när jag tankade tyckte jag,och vi hade något i skåpet under hjälpkökslavoaren som stått i garaget och det doftade så härligt av bensin så jag var tvungen att sitta där och dra in doften länge ibland.. Det var nog inte så stark doft så tror inte det det var så farligt, och så blev den mindre och mindre och försvann tillsist..
Nu vågar jag inte ens tankka med risk för att jag faktiskt ska stå med näsan fast i tankpistolen och dra in sådana ångor så jag blir hög eller nåt.. För det går liksom inte att lukta lite.. Jag vill ha det så nära och så mycket som möjligt och det är med sådan abstinens behovet drar fram så jag verkligen inte vet om jag kan hejda mig.. Och så kan jag enbart tänkka på hur gott bensin luktar de närmsta två timmarna utan att kunna fokusera helt på något annat.. Totally crazy!
Mamma kom hit också med en skål full av krusbär.. Efter att de stått i kylen några timmar och jag smakat dem kunde jag konstatera att de var jävligt kalla och goda då skålen var tom.. Munnen brände efter över ett kilo krusbär och sockret sköt säkert i höjden, men att jag sku ha kunnat sluta äta dem var inte möjligt helt enkelt.. Det hörni är en craving med besked..
Annat som jag varit ovanligt snål på denhär graviditeten:
Marshmallows
Isglass
Choklad
Saltgurka
Kålsallad
Färska frukter och bär (speciellt jordgubbar och nektariner)
Mandariner tidigare i vintras/våras
Tja, vad visar vågen denhär gången då? Ja-a det börjar nog gå på 20+ kilo nu.. Men jag är ändå mindre än sist då startvikten var mindre nu och jag märker på leggingsen och en jeanstunika jag får på mig utan problem som jag inte kunde använda på slutet senast så något positivt..
Det har utlovats att det är en lillasyster vi vänttar och magen har nog helt annan form denhär gången också.. Sist växte den liksom rakt ut från kroppen, men nu har magen varit längre nersjunken och liksom vilat på bäckenet hela tiden.. Nu känns det snart som att jag får börja knipa igen så hon inte ramlar ut.. =) nå nej, så lågt är hon inte änn men det känns nästan så..
Denhär gången var jag ju lite mer iform då jag blev gravid än då jag började väntta William.. Så även om jag gått upp nästan lika mycket ser det inte lika bedrövligt ut änn.. Fast jag tror rätt hårt på att gravidkroppen har med hormoner, gener, kroppstyp och ämnesomsättningen hos personen att göra.. På vissa växer ju bara magen och på andra (som mig) växer man nästan lika mycket på bredden som frammåt, alltså låren, vaderna, baken
Armarna och brösten.. Nu börjar även vätskan märkbart smyga sig på.. Så tiden som mysgravid äro förbi.. Numera är jag som en strandad valross som vänttar på att få slippa och föda.. =)
Och feelisen inför förlossningen är nog bara taggad.. Kommer att vara helt uppspelt när värkarna drar igång igen.. =) Let's do this shit liksom.. Och fast den antagligen kommer att vara helt olik den första så är jag bara ivrig på att få komma in och ser hur det blir denhär gången.. I min värld har jag ingen som helst skilland hur det blir bara vi klarar oss utan vidare komplikationer eller akutsnitt.. Det sku va jättekonstigt för mig efter en första vaginal förlossning.. Skrämmande som tusan, men.. Det kan man ju inte heller påverka så..
Mina stand-in förlovnings och vigselringar.. =)
Snart, snart är allt över och vi blir tvåbarnsföräldrar.. William blir storebror och vardagen blir något helt annat.. Scary, but exiting..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar