Hur i hela världen ska busen rymmas i mig i över en månad till? (Och så blir folk förvånade över att jag ska föda om fem veckor och tycker inte att jag är så stor!?)
För min egen del kan jag meddela att det räcker gott och väl och sku va färdig att dra iväg till BB, fast på direkten.. tiden då man var "mysgravid" som jag kallar det äro förbi.. dvs. Tiden då folk äntligen fattar att du är på smällen och inte bara sådär annars bara lagt på dig 10 kg.. och fått en mysig LITEN rund mage, samt känner de första puffarna till sparkar av det lilla livet innifrån..
Vs. Vardagen numera då magen är hård och utspänd och man känner att man förätit sig konstant.. tillochmed när man är hungrig.. krabaten har numera så trångt att det är en naturlig process att gå och tömma sig varannan timme natten igenom.. och naturligtvis hela dagen också.. min kropp både känns och ser ut som en stor blobb och bristningar är numera ett faktum.. inga riktigt stora och djupa, men tillräckligt för att lämna kvar som minne.. =)
En nerv är fastklämd vid min högra höft och domnar och river konstant.. om den ej återgår efter förlossningen får jag ha någon att knåda loss den för det är verkligen inte bekvämt att gå omkring såhär.. och sparkkarna innifrån är numera så kraftiga att det endera sticker och river till om han riktigt prickar på någon nerv eller också känns det som om någon skulle centrifugera dina tarmar.. Dessutom flåsar man och svettas åt ALLT! Upplever inte denna tillfälligt pågående höst, som några plusgrader och frostigt om nätterna, utan mer som "bara 8 grader +.. är det inte mer, svettas ju ihjäl.. mysiga stickatröijor blir lätt för varma..
För att inte nämna de svullna vristerna som gör att de ända alternativet för skor är fake uggsen, nu sålänge det är "välikausi" tills vinttern.. sorelskorna är lite väl antarktis inspirerade och kommer inte riktigt till sin rätt innan det är snö på marken.. ej heller vandringsskor eller lenkkare passar när man försöker se så representabel ut som möjligt.. fast innomhus blir de ju rätt varma.. nåh.. life is.. men mina läderstövlar eller nilkkurit med klackar som jag annars använt kan jag nog fett glömma.. =)
Don't get me wrong.. att vara gravid är verkligen en upplevelse och man blir både förvånad och tagen av det faktum att din kropp kan producera liv, och att människan som föds är vår alldeles egna underbara... Men åh, vad jag ändå längtar till att få vara själv i min egen kropp.. och till att ha en kropp som är någorlunda proportionerlig..
Vet inte om jag ens hade det innan graviditeten, men ALLT var i allafall mindre innan.. allt från vristerna till halsen.. mina C-kupor har jag inget emot ifall de skulle lämna så permanent.. men resten sku få krymppa tillbaka som de var innan.. man kan ju alltid hoppas.. svårt att förutspå vilka kläder man kan använda sen bara.. thank god för nätshopping.. =)
Nu hålls mina ögonlock ej öppna mer.. goood natt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar