Pegasos World, Turkiet 2015

Nu har jag gått igenom bilderna från turkiet och kan bara konstatera vilken kanonsemester vi hade! Hotellet får verkligen 10 av 10 möjliga glassar av oss och vi hade det bästa tänkbara vädret. 26 grader och uppåt hela tiden med ok temperatur i poolen så ingen klagade alls. 

Nätet och Wifin however var bara förbaskat dåligt. Det gick bättre under dagen men om kvällarna, vilket i princip var den enda möjliga tiden för mig att se vad ni gör därhemma och ute i världen så orkkade det inte alls. Och ville sen inte sätta så många semestertimmar på det så sket helt enkelt i det, sori! =) Men nu får ni en bildbomb på vad vi hade för oss istället:

Herr "göra allting lika" sku med makt checka in sin zoopack på bandet. Det fick han inte, som han motvilligt accepterade tillsist då hans "popikanin" ju inte kunde resa ensam. =)

Vi tog en kaffe på flygfältet och vänttade en stund innan det bar av.

Bye, bye Finland! Hoppas att du har fattat att det är vår och höjt temperaturen till minst +15 grader tills vi kommer tillbaka. Vilken mäktig himmel ovanför planet BTW.

Airplane selfie. =)

Och den ack så fotogeniska mamman. Ser alltid ut som om jag vore lite full. =)

Vi kom fram till hotellet ca kl.5 på morgonen och däckade direkt isäng. Ingen orkkade äta nån frukkost utan vi tog en "bruch" vid tolvtiden istället. 

Den som orkkade ens då vill säga..

Maten var helt bra tyckte jag. Men lite enformigt blev det ju mot slutet av veckan då det ofta fanns samma saker. Och även om det inte blev något minus på vågen efter resan direkt uppskattar man nog mycket vardagsmaten hemma sen. Juhlamokka, rågbröd, edam och oltermanniost och kokt skinka fanns te.x inte alls. Deras skinka är rosa och smakar lite konstigt så det fanns lite dåligt med pålägg vill jag påstå. Ost fanns, men i bitar så det är ju lite svårt att lägga på smörgåsen, och gurka som var rätt torr. Blandbröd med lite fibrer hade de i allafall så det är ju alltid något. Men det var absolut inte dålig mat, bara annorlunda som deras kultur är från våran. Det bor ju typ till 90% muslimer i Turkiet så något griskött hittar man inte, men nöt och kyckling var de ganska skickliga på att tillreda i allasorters köttbulls och kebabversioner.

Och varje frukkostars höjdpunkt - Pancakes med choklad och florsocker av nån anledning. Tur att man bara var en vecka. =)

 +

Nom nom..

Fast baka kan de nog inte. Eller jo, vissa saker kunde vara fullträffar som en nougat-moussetårtta de hade en kväll, men annars var det mest en massa dränkta kakor och mycket gelatingreijer och konstig konstgjord smak, så skulle nog inte försöka mig på att baka något av det vi åt. Men igen, antagligen en kulturskillnad.

Barnmaten har vi verkligen inget att klaga på. Tyckte att det fanns en massa olika att välja mellan varje gång och mest sånt som barn äter så det var super. Okej, nog om mat nu.

Hotellet då var ju enormt. Här fotade vi en miniatyr på området som fanns i lobbyn. Stranden såg vi  bara på avstånd. Har förstått att den inte är så optimal för mindre barn då den fort blir djup. Och har man sådär många pooler till förfogande vill nog ingen stå och tvätta bort sand som är överallt efter att man varit på stranden. Alla hus hade stora upplysta siffror så man sku hålla reda på dem som William tyckte var så roliga "Hitt en niijji" säger han och står och pekar på tvåan, helt stensäker på sin sak. =)

Det som inte fanns med här är vattenparken som byggdes bara för nått år sedan, så miniatyren var antagligen där före.  Och med det menas en massa olika rutschbanor för olika åldrar. De största åkte dom i med stora badringar.

Fast vi höll ju oss mest till de lite mindre..

Och framförallt båten var ju bäst tyckte William.

Inte alls suddiga bilder tagna av proffsfotografen, moi! Måste ha haft nån felinställning som vanligt då jag plockar upp systemkameran.

Hela hotellområdet var tipp topp från lobbyn med sjöstjärnor i golvet..

Till poolområden.. 

Och soltaken..

Broar över poolerna till baren..

Och allmänt fina vyer.

Man kan åka till stranden om man vill..

Och ställa sig i glasskön på vägen tillbaka..

Miiki och William sökte stenar vid poolkanterna. 

Och jag och Vanessa tog dagarna mest som det passade henne. 

Vår mommo var med också med sina extra händer.. 

Och då hungern slog till blev det lunch vid poolen. 

Ibland blev det tröttsamt. Så då vilade vi alla lite..

Sen var det full fräs igen.. 

Hotellet var fint om kvällarna.

Underhållningsteamet är jätteduktiga att dansa om kvällarna och en av dem lär ska kunna imitera Michael Jackson på pricken. För vår del såg vi bara en snutt av Alice i underlandet som de gjorde jätteduktigt. Det är då en dansföreställning med sceneri som berättar historien.. Det är tekoppar och drottningen och spelkort om vartannat, Ja ni fattar. Ingen säger något utan de dansar och gör det väldigt bra. Värt att se sku jag påstå. Speciellt Michael Jackson. Våra barn sov dock den tiden då programmen började så vi orkade inte slarva dit dem sovandes i vagnen. Men ifall man reser med större barn eller utan är det nog där de flesta håller till om kvällarna.

Sen blev det dags att styra tillbaka till flygfältet.

Vårt flyg var 4 timmar försenat, så vi fördrev tiden på Antalyas flygfält med att se på då de tankkade och lastade på enorma tvåvåningsplan. Och flera plan som lyfte och landade så William var fascinerat fastklistrad i fönsterrutan. 

Och köpte utländskt godis förståss.

 Sen sov de flesta största delen av flygresan.

Hej då Turkiet! Vi ses ganska definitivt snart igen.. =)